Yrkesverksam

Är du yrkesverksam och möter våldsutsatta vuxna och barn? Möter du våldsutövare eller är du orolig för ett barn eller vuxen? Om du arbetar inom offentlig verksamhet eller möter människor i ditt arbete är det viktigt att du har kunskap om vilka skyldigheter du har vid misstanke om våld. Du kan också inhämta kunskap om våld för att kunna identifiera våld och varningssignaler.

Vid akuta situationer kontakta alltid SOS alarm på telefonnummer 112.

Misstänker du att någon är våldsutsatt?

Våld kan vara svårt att upptäcka. Men det finns varningssignaler att vara särskilt uppmärksam på. Varningssignaler för våldsutsatthet kan exempelvis vara:

  • Att någon begränsas i sitt handlingsutrymme
  • Att någon är hårt kontrollerad av sin partner eller förälder eller syskon
  • Att någon har återkommande fysiska eller somatiska besvär eller sjukskrivning
  • Att ett barn mår dåligt kan vara ett symptom på våldsutsatthet eller våld i familjen

Misstänker du att någon utövar våld?

Varningssignaler för våldsutövande kan exempelvis vara:

  • Att någon kontrollerar sin partner och alltid vill veta var hen är
  • Att någon har nedvärderande åsikter om sin partner
  • Att någon är nedstämd och/eller har beroendeproblematik

Känner du oro för ett barn eller vuxen?

Känner du oro för ett barn eller vuxen är det viktigt att agera.
Om du som yrkesverksam arbetar med barn eller arbetar inom offentlig sektor har du en skyldighet att anmäla misstanke om våldsutsatthet till socialtjänsten. När det gäller oro för att ett barn utsätts för våld eller bevittnar våld har du i regel en skyldighet att anmäla din oro till socialtjänsten. Det är tillräckligt att du informerar om din misstanke.

Om uppgifterna om våld kan förhindra brott och upprepat våld finns det lagstöd för när du kan bryta sekretessen till polismyndigheten för att skydda den våldsutsatta.

Det är viktigt att du vet vilka rutiner och handlingsplaner som finns på din arbetsplats om du får uppgifter om våldsutsatthet, våldsutövande eller känner oro för en våldsutsatt vuxen eller barn. Om du arbetar inom hälso- och sjukvård eller socialtjänsten är det viktigt att ha kunskap om sekretessbrytande bestämmelser och när du behöver lämna information till andra myndigheter.

Inom offentlig sektor finns olika föreskrifter, lagar, regler samt lokala föreskrifter och bestämmelser för när du ska ställa frågor om våld.

Läs mer om sekretessbrytande bestämmelser här:
Meddelandeblad nr 5 2021 (pdf) »

Läs mer om hälso- och sjukvården och socialtjänstens föreskriver:
Våld i nära relationer – socialstyrelsen.se »

Våldets normaliseringsprocess – när våldet blir normalt

Normaliseringsprocessen är en teoretisk förklaringsmodell som visar hur gränser suddas ut och att våldet sker gradvis i en relation där du blir utsatt. Våldet börjar ofta i kontroll, begränsningar och hot.

Det fysiska våldet kan komma senare i relationen och våldet kan gradvis trappas upp. Våldet tenderar att bli något normalt i en relation där någon utsätter dig för våld.

Barnahus i Umeå

I Umeå finns en verksamhet som heter Barnahus där olika samhällsaktörer samverkar vid utredningar kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. Barnahus ska också underlätta samarbetet mellan myndigheterna, så att barnet får hjälp och stöd i sin utsatta situation.

Kontakta samordnare Barnahus via Umeå kommuns växel 090-16 10 00.

Stöd till barn som upplevt våld – umea.se »

Definitioner av våld

Våld kan vara från din partner, förälder eller anhörig. Det finns också i offentliga miljöer och du kan utsättas för våld av personer du inte känner. Våldet får ofta konsekvenser för den som utsätts. Det kan utövas på olika sätt och en relation där du blir utsatt behöver inte betyda att du är utsatt för alla våldsformer. Nedan kan du läsa exempel på vilka former av våld som är vanligt förekommande.

  • Knuffar, slag, sparkar, strypgrepp
  • Att kasta dig eller ta tag hårt i dig
  • Hot om våld mot dig, dina barn eller djur
  • Att skrämma dig genom att skada dina saker eller dina djur
  • Att låsa in dig
  • Att utsätta dig för fysiskt våld genom tillhyggen eller vapen
  • Kränkande och nedsättande ord
  • Att personen skrämmer eller hotar dig
  • Att den andra personen bestämmer vad som är rätt och fel
  • Att du blir isolerad eller begränsad, inte får träffa den du vill
  • Förföljd, övervakad eller trakasserad
  • Att du hindras från att göra det du vill
  • Att hindras från att göra nödvändiga saker eller behov
  • Hot om våld eller dödligt våld
  • Hot om våld mot dina barn, dina djur eller dina saker
  • Du får inte vara ihop eller gifta dig med den du vill
  • Latent våld
  • Att någon har sex med dig mot din vilja
  • Att någon tar på dig på ett sätt du inte vill eller ha samtyckt till
  • Att någon tjatar eller tvingar till sig sex, exempelvis genom outtalade hot eller utpressning
  • Att du tvingas att ha sex med personen efter ett fysiskt våldstillfälle
  • Att du tvingas att ha sex för att undvika fortsatt fysiskt eller sexuellt våld
  • Att någon sprider bilder eller filmer på dig
  • Sexuella övergrepp på internet eller grooming
  • Att någon tvingar dig att medverka i pornografiskt material
  • Att någon kontrollerar hur du använder dina pengar
  • Att du inte får ha en egen ekonomi eller att någon kontrollerar dina pengar
  • Att någon tar din lön eller dina besparingar
  • Att någon tar lån eller skulder i ditt namn
  • Att du hindras från att arbeta eller inte får förutsättningar att kunna arbeta
  • Att tvingas medverka i ekonomisk brottslighet
  • Att din partner tar sönder eller slänger dina saker utan din tillåtelse
  • Att den som utsätter sig tvingar dig att själv förstöra eller slänga dina saker
  • Att ha tillgång och kontrollera din ekonomi för att hindra dig att kunna lämna relationen

Digitalt våld kan vara att någon använder teknik för att kontrollera dig och som ett sätt att utöva våld. Det kan vara genom övervakningskamera eller kontroll över telefon och dator genom platstjänster eller andra funktioner och appar. Exempel på digitalt våld kan vara:

  • Övervakning via telefon eller dator
  • Övervakning via google- eller apple-tjänster
  • Att någon kräver att gå igenom din telefon, sms, samtal och mejl
  • Att någon kräver information om dina sociala medier och dina vänner
  • Hemlig övervakning som inte syns för dig
  • Övervakning via GPS eller platstjänster

Försummelse är vanligt förekommande när det handlar om våld mot äldre personer eller mot någon som har en funktionsnedsättning eller behov av omsorg. Det kan vara en partner, anhörig eller yrkesverksam som du är i beroendeställning till som utsätter dig för våldet. Försummelse kan vara när du inte får dina grundläggande behov tillgodosedda och när någon aktivt avstår från att ge dig dina grundläggande behov, det kan vara:

  • Att någon begränsar din ekonomi
  • Att någon förvägrar dig tillgång till mediciner eller hjälpmedel du behöver
  • Att någon förvägrar dig pengar till mat eller hyra
  • Att en partner eller någon du är i beroendeställning till utsätter sig för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld
  • Det är svårt att söka hjälp och stöd

Latent våld är när du är medveten om att du när som helst kan bli utsatt för våld av din partner. Det innebär att du är på din vakt och har beredskap om att något kan hända. Latent våld påverkar därför din rörelsefrihet och innebär ofta en anpassning och innebär att du behöver gå på tå och anpassa dig för att inte bli utsatt. Risken att utsättas innebär att du anpassar dig och läser av personens kroppsspråk och handlingar för att du ska veta hur du ska agera för att undvika våld. Anpassningen innebär inte att våldet upphör men blir en anpassning för att skydda dig själv eller dina barn från våldet.

Hedersrelaterat våld och förtryck innebär begränsningar, hot och tvång i syfte att upprätthålla eller återställa din familjs eller släkts heder. Det centrala som ska kontrolleras är flickor och kvinnors sexualitet, vilket till exempel betyder att du som flicka eller kvinna inte får välja vem du vill ha en kärleksrelation med. Som pojke eller man förväntas du ofta kontrollera och använda våld mot systrar och kusiner, fastän du inte vill. Det som utmärker hedersrelaterat våld och förtryck till skillnad från våld i nära relationer är att våldet är sanktionerat och utövas av ett kollektiv.

Sexuell exploatering innebär att någon med ersättning eller utan ersättning eller på andra sätt tar sig rätten till din kropp. Det kan också vara att någon du är i beroendeställning till utsätter dig för ett sexuellt övergrepp, filmar dig eller tvingar dig att ha sex med andra personer mot betalning. Om du har erfarenhet att vara utsatt i sexuell exploatering, att ha sex med andra mot din vilja och vill ha stöd och hjälp ut ur utsattheten finns stöd att få i Västerbotten.

För stöd och rådgivning

Kvinnofridslinjen

Du som är yrkesverksam kan ringa till kvinnofridslinjen för och stöd och rådgivning.

Telefon: 020-50 50 50

Webb: kvinnofridslinjen.se »

Rätt att välja

En stödlinje för dig som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.

Telefon: 020-57 70 70

Webb: rattattvalja.se »

Kunskapsmaterial

Här finns metod- och kunskapsmaterial, rapporter och webbutbildningar om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel samlat.

Kunskapsmaterial om våld mot barn

Kunskapsguiden

Läs mer om våld mot barn på Socialstyrelsens sida Kunskapsguiden.

Webb: Våld mot barn – kunskapsguiden.se »

Socialstyrelsen

Läs mer om våld mot barn på Socialstyrelsens hemsida.

Webb: Våld mot barn – socialstyrelsen.se »

Rädda barnen

Rädda barnens material ”Snacka tryggt” kunskap om våld mot barn.

Webb: Kunskap om våld mot barn (pdf) – raddabarnen.se »

SKR

SKR:s rapport från 2020 om barn som upplever våld.

Webb: Barn som upplever våld (pdf) – skr.se »

Dags att prata om

Läs mer om tecken på våld mot barn på Stiftelsen Allmänna barnahusets sida ”dags att prata om våld mot barn”.

Webb: Tecken på våld mot barn – dagsattprataom.se »

Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Kunskapsmaterial om mäns våld mot kvinnor

Hedersförtryck

Kunskapsbank om hedersrelaterat våld och förtryck.

Webb: hedersfortryck.se »

NCK Kunskapsbank

Jämställdhets-
myndigheten

Rapporter och webbutbildningar om våld.

Webb: Mäns våld mot kvinnor – jamstalldhetsmyndigheten.se »

NPSM

Nationella samordningen mot prostitution och människohandel: Om prostitution och människohandel.

Webb: nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se »

Socialstyrelsens kunskapsguide

Om våld i nära relationer.

Webb: Våld i nära relationer – kunskapsguiden.se »

Barnafrid

Barnafrids kunskapsportal.

Webb: Kunskapsportal – barnafrid.se »

Rätt att veta!

MUCF webbutbildning. Många unga saknar kunskap och trygga samtal om ämnen som sexualitet, relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, hälsa och jämställdhet.

Webb: Rätt att veta! – mucf.se »

Webbkurser om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

Webbkurs om våld

En introduktionskurs om mäns våld mot kvinnor i nära relationer.

Webb: webbkursomvald.se »

Webbkurs heder

Grundkurs om hedersrelaterat våld och förtryck.

Webb: webbkursheder.se »

Barn som bevittnat våld

Webbutbildning om barn som bevittnat våld.

Webb: Barn som bevittnat våld – brottsoffermyndigheten.se »

Länsstyrelsens handläggare för kontakt gällande webbplatsens innehåll

För- och efternamn

Befattning samt ansvarsområde.

Mailadress »

För- och efternamn

Befattning samt ansvarsområde.

Mailadress »

För- och efternamn

Befattning samt ansvarsområde.

Mailadress »